Mitt Liv med Fitness-Mitt Öde, Mitt Val?
Ibland undrar jag om det är redan ödesbestämt vad vi ska syssla med i livet eller om vi själva gör medvetna val genom livet?
I vilket fall som helst började min kanske ödesbestämda väg mot en karriär och ett livslångt förhållande med Fitness, väldigt tidigt i livet.
Jag var inte mer än 3 år gammal då jag blev placerad i dansskola i Lund.
Mina föräldrar hade blivit trötta på att jag varje gång det spelades musik på dåtidens Svenska Tv's hela två kanaler, hoppade upp och ställde mig framför tvn, svängde hela kroppen i takt med musiken och därigenom blockerade tvbilden totalt!
På den vägen är det.
Danskursen för barn följdes utav några år av Rytmisk Dans och Klassisk Balett för Gisela från Ungern i Lund som därefter utbyttes mot Birgit Wettergrens sofistikerade Dansskola i Lund. Hos Birgit blev det både Klassiskt Balett och Jazz Balett under 8 år med uppvisningar i idrottshallen varje vår.
Jag var i mitt rätta element på scenen och fick snabbt en plats längts fram i ledet vid uppvisningar p.g.a mitt goda koreografiska minne. Känslan som fyllde mig då jag stod på scen var överväldigande och jag var fast! Det var här jag hörde hemma och kunde vara mig själv, på scenen i rampljuset!
Under tonåren hann jag också med några terminer gymnastik men dansen vann då tiden inte räckte till båda och jag fick välja vilken jag ville satsa på. Dansen vann!
Det var också under den här perioden, upplevelsen inträffade som förändrade hela mitt liv!
Vi hade sommarhus på Österlen när jag var barn och åkte ofta in till Ystad för att gå på torgmarknaden och handla. Vid en av turerna in till Ystad hölls en uppvisning mitt på torget utav kroppsbyggaren Ehrling Wahlgren!
Jag kan inte ha varit mer än 10 år gammal men jag var fascinerad utav hans fysik och hur han visade upp sina muskler.
Som minne fick jag en t-shirt med Ehrling på som jag har kvar än idag. Antikvärde har nog uppnåtts på den!
Nästa stora ögonblick som haft stor betydelse för resten av mitt liv var den dag jag följde med min pappa och hans kompis till Skryllegårdens motionsanläggning.
Vi joggade en slinga i skogen först och begav oss sedan ner i Skryllegårdens källare där ett pingisbord, några styrketräningsredskap och vikter samt motionscyklar fanns.
Det var där jag lyfte mina första hantlar!
Det var en känsla av dejavu som om jag redan provat på styrketräning vid något tidigare tillfälle. Men det hade jag ju inte....i alla fall inte i detta livet!
Det kändes bara rätt, mina muskler svarade direkt och känslan var naturlig!
Fitness var min Passion vare sig jag godtog det eller ej!
Nästa stora händelse i mitt Fitness Liv var då jag upptäckte Lottas & Lenas Workout studio i Lund. Det var bara en liten vindsvåning med aerobicsklasser men det kändes världsomväldande för mig!
Snart bestod min fritid utav aerobicsklasser i Lund, dans hos Birgit Wettergrens dansskola och egenhändigt ihopsatta träningspass i grovköket hemma i Bjärred.
Julen innan jag fyllde 15 år fick jag den bäste julklapp jag kunde önskat mig, ett par 5 kgs blå hantlar!
Jag kunde knappt lugna mig tills helgen var över med allt julfirande förrän jag var igång med ett seriöst träningsprogram bestående utav löpning, motionscyklande, armhävningar, biceps curls, situps och stretching!
Då gymnasietiden drog in i mitt liv var det dags att bli medlem på Workhouse gym i Lund där jag och min väninna snabbt blev stammisar både i gymmet och på Marie Schwartz's Low Impact Funk klasser. Gud, vad vi tränade!
Samtidigt höll jag igång träningen på egen hand på kvällarna hemma i mitt flickrum. Då läxorna var avklarade drog jag på mig löparskorna och joggade 6km, Västanväg runt i Bjärred, oavsett väder och vind.
På den vägen är det och när jag upptäckte träningstidningen B&K var min lycka gjord. Jag sög i mig allt om träning, lärde mig alla byggarnamen utan till, övade på musklernas namn, övningar och hade redan fått mina idoler inom bodybuilding och fitness!
Mina tre år på ekonomisk linje led mot sitt slut och fast besluten att utforska världen styrde jag kosan mot Grekland där en väninna blivit kär i en kille under vår semester. Vi hankade oss fram med udda jobb i bar, restaurang, barnpasssning etc och givetvis hittade jag ett gym där jag började hålla aerobics klasser på engelska och knagglig grekiska.
Gymmet hette The BodyShop och övervåningen var tillägnad damer medans källarvåningen med jordtrampat golv var herrarnas avdelning.
Inga damer var tillåtna ner i styrketräningslokalen i källaren.
Då jag ville använda träningsredskapen i källaren fick alla de manliga medlemmarna på gymmet tillkallas till ett möte där de beslöt om jag skulle få träna med dem i källaren.
De godtog mitt förslag och i gengäld gav jag dem lite träningstips. Låter kanske konstigt med tanke på att det bara är 20 år sedan men så var det i Grekland på åttiotalet.
Med mig i bagaget till Grekland hade jag en plansch på min byggaridol proffset Shawn Ray som ståtligt prydde väggen i mitt hyrda rum. Trots ett rikt nöjesliv med bar rundor till 6 på morgonen och arbete som bartender gick jag till gymmet varje dag oavsett formen och blev en pionjär då det inte fanns så många kvinnor som styrketränade på den tiden, speciellt inte i Grekland.
Ett nytt gym vid namnet Fitness Factory öppnade senare bredvid Hotell 33 på Rhodos där jag började som aerobics instruktör och styrketränings instruktör.
Min träningspassion höll i sig och när jag återvände hem till Sverige blev jag medlem på World Class gym i Malmö beläget högst upp på 19:e våningen i Sheraton Hotels skyskrapa, numera Hilton hotel Malmö.
Det dröjde inte länge förrän jag blev tillfrågad att börja som aerobicsinstruktör på World Class och tackade glatt JA! Till att börja med skulle jag stå som vikarie och hoppa in vid behov.
Dock hör det till historien att min chef lämnade ett meddelande en torsdag kväll med frågan om jag kunde hoppa in och hålla Step Up passet kl.7 nästa morgon?
Första passet för mig alltså!
Enda problemet var att Step Up var ett nytt koncept då och jag hade inte hunnit ens prova på en klass själv. Men, vad gör man? Jag ville ju inte missa chansen att komma in i teamet av instruktörer!
Nästa morgon stod jag där med en stepbräda inför en grupp på tio träningspigga medlemmar och promenerade upp och ner på brädan med höger fot som jag sett de andra göra. När jag såg att det utbyttes frågande blickar mellan medlemmarna bakom mig förstod jag att de avslöjat mig...!!
Efter några minuter stannade jag upp, bröt tystnaden i klassen och sade som det var att jag aldrig tagit en Step klass i hela mitt liv och visste inte ens hur man bytte fot på brädan....!!
Alla i klassen skrattade gott och var ivriga att visa mig vad de kunde...!!
Ett år senare var det jag som höll i utbildningen för nya Step Up instruktörer och föreläsning i StepUp koreografi!
Då vi slutar lära oss nya saker, slutar vi leva med alla sinnen!
StepUp utbildningen sammanförde mig med Madde Sjödahl i Helsingborg som höll i NIKE Performance Group vilket var ett gäng instruktörer som körde uppvisningsaerobic på jippon och galor.
Vi bildade vårt eget lilla aerobicteam på World Class i Malmö och de närmaste åren uppträdde vi på Kungsparken, Triangeln, gågatan, Stortorget och på VM fotbollsmatchen i Malmö.
Det var jättespännande att stå på scen och är man instruktör gillar man nog att synas lite, tror jag bestämt!
Vid det här laget hade Fitness, Bodybuilding, Styrketräning och Aerobics fått ett rejält uppsving, gym växte upp överallt och att träna hade blivit en livsstil.
Jag minns hur jag fylld med förväntan gick och köpte svenska BoK SportMagazine samt MuscleMag tidningen från USA och slukade allt från pärm till pärm. Fitness hade blivit ett världsfenomen och min kunskapstörst var enorm. Jag ville veta allt, lära mig branschen och göra detta till en inkomstkälla.
Hur skulle jag lyckas med detta?
I ett försök att samla på mig så mycket material som möjligt besökte jag Lunds bibliotek. Dock fann jag till min stora besvikelse endast TRE böcker under ämnet fitness-bodybuilding-näringslära. Tydligen hade inte efterfrågan på denna typ av böcker varit särskilt stor hitills?
Nåja, jag lånade vad som fanns på biblioteket och började sluka innehållet och göra anteckningar i block efter block. Jag lärde mig om kost, vitaminer, hur muskler fungerar, kroppens funktioner..m.m.
Vid det här laget öppnade gym och aerobic studios till höger och vänster i Malmö och Lund. Ulf Bengtsson, känd bodybuilding profil och ägare till World Class kedjan gav sig ut på andra affärsäventyr och då beslöt sig min närmaste chef att öppna eget.
Hälsoforum hade skapats!
Vi som hängde på detta nya projekt var med från början och sopade sågspån in i sista sekunden innan den stora Öppningen tog plats augusti 1993!
Detta var en dröm! Vi hade stora aerobic salar, stort gym och en härlig stämning på stället!
Dock fanns det inte någon utbildning på högre nivå inom Friskvård, Fitness och Hälsa. Yrket Personlig Tränare var ett okänt begrepp och det skulle dröja innan trenden nådde lilla Sverige. Vad gör man om man vill utbilda sig inom detta område då?
Man söker sig utanför Sveriges gränser till Los Angeles, Californien, USA! På UCLA, University of California, fick jag nys om en två-årig utbildning på hög nivå. Efter mycket forskande och ringande verkade det som om jag skulle kunna söka denna utbildning även som svensk. Jippi!
Utan att riktigt ha några förhoppningar om att komma in satte jag igång ansökningsprocessen som tog cirka 8 månader. Engelskprov, s.k TOEFL test skulle göras i Köpenhamn och en viss poäng skulle uppnås. Detta klarades av och nästa steg var att söka lån hos CSN.
Några 100-tal brev och dyra telefonsamtal till USA senare var ansökningsblanketten fullkomlig och allt som återstod var VÄNTAN!
Månaderna gick och plötsligt i juni 1994 kom svaret: Jag hade kommit in på UCLA och skulle infinna mig den 4 september i Los Angeles för att hitta bostad innan skolan började i slutet av september! Wow! Det var så ofattart och oväntat! Allting hände väldigt snabbt och plötsligt var dagen kommen då med två stora kappsäckar åkte färjan över till Köpenhamn Kastrup för att via Paris ta flyget till mitt nya hem Los Angeles, Californien i USA.
Minnet utav Los Angeles som bredde ut sig mil efter mil utan slut har etsat sig fast i näthinnan. Det var den största stad jag någonsin sätt. Från luften verkade den oändlig!
Väl på plats började allvaret! Bostad på universitetsområdet ordnades, staden utforskades, alla gymmen provades och mest minnesvärda är nog aerobicklassen jag tog med fitnessikonen Karen Voight på hennes studio samt träningspasset på Gold's Gym i Venice!
Så kom då dagen då skolan skulle börj!
Som internationell student fick man läsa Engelska på hög nivå jämsides med de första kurserna på kursprogrammet den första "quartern" (tremånaderstermin).
Anatomi och Näringslära var de första ämnena på mitt Fitness Instruction Sport Medicin Program och att lära sig allt på engelska visade sig inte vara nåt prolem. Min englesk lärare var imponerad över hur bra engelskutbildning vi hade i Sverige och nivån på konversation jag besatt så jag fick hålla ett föredrag för de andra immigranterna från världens alla hörn om just Sverige!
I november 1994, på en av dessa engelsklektioner som hölls mellan 18.00-21.00 på kvällen på UCLA, fick jag också uppleva min första Kaliforniska jordbävning! Jag hade upplevt dem tidigare i både Grekland och i Turkiet men detta var mycket större och skrämmande. Mitt under lektionen började ett rosslande ljud sprida sig i salen, bord, stolar och hyllor började sakta vagga fram och tillbaks i rytm med ljudet. Vår engelsklärare skrek åt alla 25 eleverna att kasta oss ner på golvet under våra bänkar, så sagt och gjort!
Det varade kanske bara några minuter men det kändes som en evighet och hyllor, böcker, stolar låg huller om buller är skakningarna avtog. Det var ett efterskalv till det stora förödande Northridge skalvet som skakat Los Angeles i början av 1994 och förstört stora delar av staden.
Jaha, då var man en sann Los Angelino då! Det sägs att tills man upplevt sitt första stora skalv i L.A är man inte riktigt en äkta L.A invånare!
Tiden rullade på och när jag inte pluggade för nåt prov, läxa eller förberedde nåt föredrag var det träning på löpbanorna, i gymmet eller aerobicsalen som gällde. Som studen fick man lov att jobba på Campus så jag tog ett extraknäck på en restaurang för att dryga ut studiebidragskassan lite samt för att få kläm på det typiska L.A lingot!
En typisk dag kunde se ut så här:
Uppstigning kl.6.00- lätt frukost
Löpning kl.7.00 -7 km samt mage på UCLATrack & Field
Mat igen innan jobb
Jobba kl.9.00-14.00 på Campus
Läxor och Lunch
Träning i gym kl.16.00
Middag
Lektioner från 18.00-21.00 eler 22.00
Under det första året flyttade jag ihop med en av mina svenska kurskamrater och delade en lägenhet i Hollywood. Runt hörnet låg välkända The Gate nattklubb där kändisar flockades på onsdag och torsdag kvällar för en mer diskret night out! Vi blev snabbt stammisar där och knuffades runt på dansgolvet med både Johnny Depp, Tony Curtis, Brad Pitt, Tyra Banks, Lenny Kravitz, Mickey Rourke mfl. Det blev vardagsmat att se kändisar i L.A och de är ju inget märkvärdigt egentligen, utan bara vanliga människor precis som du och jag!
Även på gymmen jag tränade på under mina år i Los Angeles sprang man på kändisar nästan dagligen och i den miljön hände det ofta att man utbytte några träningsord. Plötsligt var man bara två individer i svettiga träningskläder, utan smink och titlar som delade med sig av sina träningserfarenheter.
På Hollywood Gym på La Brea Avenue jobbade en svensk kille, Tobbe från Stockholm som brukade släppa in mig gratis på sena kvällen för ett träningspass. Som student blev det att man tränade sent som ett break i pluggande på kvällen. En kväll när jag kom dit viskade Tobbe att jag skulle försöka hålla mig för skratt när jag gick in i gymmet för att träna! Ok, tänkte jag, vad nu då? Sen förstod jag vad han syftade på, för där i gymmet iklädd en svart gummidräkt från topp till tå med huva och allt befanns sig LL Cool J, mit uppe i en tuff workout! Han såg ut som en dykare i våtdräkt! Orsaken var att han var tvungen att gå ner vissa kilon inför en fotografering och denna utstyrsel skulle åstadkomma extra effektiv svettning enligt hans boxningscoach! Ok, if you say so!!
Då jag först kom till Los Angeles, hade jag vissa planer och förhoppningar på att så småningom lyckas bli fitness proffs. Tyvärr insåg jag efter bara några månader i min nya hemstad att för att nå dessa nivåer skulle jag vara tvungen att kompromissa min inställning till droger om jag ville uppnå mina drömmar. Jag behövde inte tänka särskilt länge förrän jag tagit beslutet att skapa nya drömmar istället för att pumpa kroppen full av droger för att uppnå vad som krävdes! Kanske skulle jag aldrig någonsin uppnå IFBB (international fedration of bodybuilding ) fitness proffs status men jag kunde ju skapa mig ett namn samt en karriär inom branschen likväl om än från en annan vinkel.
Om jag inte kunde nå rampljuset som fitnessproffs fick jag väl tjäna pengar på de som var villiga att ta drogvägen för att uppnå sina drömmar. Sagt och gjort, jag var fast besluten att nästla mig in i fitness världen som tränare, reporter och fotograf!
Även som studierna upptog mycket av min tid fann jag tillfällen att forska runt inom fitness o bodybuilding industrin som verkligen är en lustig bransch med många originella människor!
Löparbanorna , the UCLA Track & Field visade sig vara en guldgruva när det gällde att lära känna folk i branschen. Tidig morgon , mellan kl.05.00-08.00 kunde du hitta allt från filmkändisar till kända byggare där svettandes genom träningspass med eller utan sina Personliga Tränare.
En morgon sommren 1995 då jag avslutat mitt träningspass, svettig & dann och begav mig till UCLA studentbokhandel för att införskaffa höstterminens läroverk, kom en kille i en lika svettig joggingoverall fram till mig och frågade var jag kom ifrån? Efter lite småpratande och diverse komplimanger från honom, bad han om mitt telefonnummer för att fråga ut mig på en date så småningom! Det är strikta regler på detta!
Datingrules: Först ber de om numret, sedan ringer de och frågar ut dig på en date efter några dagar!
